Sent i säng och dessutom övergång till sommartid. Det var inget piggt gäng på morgonen, och som de fakirer vi är hade vi ändå bestämt starttid till kl 9. Roger gick ner och la sig i fosterställning i soffan, Peter såg halvdöd ut i den andra, medan Janne L studsade runt i köket med glada tillrop som vanligt.
Paco hade varnat för regn i hela södra Spanien, men i Manilva såg det OK ut fast lite svalare än tidigare, ca 15 grader, och blåsigt. Idag var vi bara åtta cyklister: Roger, Peter, Odd, Carola, Simon, Andreas, Pelle, och jag. Vi körde till Ronda via San Pedro, och kunde på vägen dit beskåda rester av den gamla vägen i kurvorna.
Det här blev en minnesvärd färd på nya vägar med helt fantastisk utsikt. Efter en platt inledning från Ronda fortsatte vi uppåt i något som närmast kan liknas vid högfjällsterräng. Kala toppar, enstaka hus, får, låga moln, iskallt (mellan 3-8 grader hela turen) och hisnande utsikt.
Från 730 m vid Ronda över ett pass på drygt 1000 meter, och sedan nedför till El Burgo på 560 m.
Där var det full rulle i den lokala baren, alla gubbar verkade samlas där för att snacka skit och ta en öl, kaffe eller cola. Vi käkade bocadillos con jamón, café con leche osv och värmde oss i matsalen som annars inte öppnade förrän kl 13.30.
Eftersom vädret var lite osäkert bestämde vi oss för att skippa rundan söderut och österut, och fortsatte i stället norrut mot Serrato. Det var en rejält kuperad väg, fin asfalt men bitvis mycket brant (15-16%). Efter ett tag ledsnade Peter, det blev så tungt att han körde sick-sack uppför backarna och till slut, när Andreas och jag kom ikapp honom, gick av cykeln mitt i en backe och började gå upp. När vi passerade var han nära att börja grina (sa han efteråt). Till slut tog han hjälp av Madde och Carola i följebilen för att komma upp till passet. Efter passet på drygt 1000 meter så dyker vägen rakt ner mot Serrato, långa branta raksträckor. Det hade helt klart varit jobbit att cykla åt andra hållet.
Sista etappen gick tillbaka till Ronda, ca 25 km. Vi var nu tillbaka på ca 550 m och skulle upp till 900 m innan vägen gick ner mot Ronda. Den här vägen var betydligt större och mer trafikerad, och stigningen upp till passet var oändlig. Jag drog både fram till back, uppför backen och nedför backen med Peter och Pelle i släptåg. På väg upp underhöll jag Peter med lite sång (delar ur Granada, med andhämtningspauser), han tyckte det blev lättare då :-). Uppe på passet var det så kallt att det ångade ur munnarna.
Efter en stund spanade Peter in att Andreas började se stum ut, det och nedförsåkingen gav honom förnyade krafter och han spurtade ikapp för att fajtas lite. Jag och Pelle fortsatte in till Ronda tillsammans. Simon var förstås första framme, med Roger inte långt efter.
Det blev en konstig runda, pga kylan blev man knappt svettig och fick inte upp mycket puls trots de branta backarna som man fick stå och trampa uppför. Det gick inte åt mycket kalorier heller. Vi åkte hem över Gaucín, och efter passet var det bara 2 grader och haglade så jorden blev vit på bergssidorna! Tack och lov att man slapp det under rundan! Så småningom blev det öl och chips, och Peter öppnade whiskeyflaskan från Gibraltar. Simon dök förbi och frågade efter cola, han behövde det för att göra sina "gårdagens" (rödvin + cola!).
Sen var det high life, rått och hjärtligt. Bolibompa-Simon fick berätta om hur Andreas blandar saft, kosten i 29:an (tur att Anders L hade gjort några storkok innan han åkte hem idag, annars hade det bara blivit spaghetti och ketchup). Och så blev det filmdiskussion, 29:an har en stor uppsättning dåliga krigs- och skräckfilmer, Andreas säger hela tiden att "den här kan nog bli bra", och Simon konstaterar att det är nitlott på nitlott, allihop är råkassa. Roger berättade om den märkliga filmen "Black Sheep", som man inte vet om den är seriöst gjord eller inte, och Janne visade sig veta exakt vilken film det var, när Peter berättade om Jannes udda filmpreferenser ;-)
Sen dök 42:an upp och vi gick allihop upp till baren för en fika. Utom Andreas och Pelle som visst skulle sova eller se på krigsfilm...
Imorgon åker Odd och Carola hem, och vi ska ge oss på Grazalematuren, och passet vid Zahara de la Sierra som är Andalusiens högsta pass.
Tid: 3:11
Paus: 0:55
Sträcka: 69,8 km
Medelhastighet: 21,9 km/h
Maxhastighet: 62,8 km/h
Medelkadens: 71 rpm
Medelpuls: 131
Totalt uppför: 1378 m
