Ja, idag valde vi att inte åka Atlantturen, eftersom det fortfarande skulle blåsa levante. Dagen var lite mulen men med uppehåll, ca 12 grader. Under natten hade Peter och Janne kommit, det blev liv i luckan! De fick brått att sätta ihop cyklar och äta frukost. Efter viss assistans lyckades Janne få ihop sin cykel, sen var det samling uppe på gatan.
Dagens etapp var tudelad: först 4 mil plattåkning, sedan 5 mil berg. Vi började genom att rulla ner från Manilva till kusten, sedan stora vägen (A-7) söderut ungefär till San Diego. Sedan inåt landet via San Enrique till Jimena de la Frontera. Därefter upp till Gaucín, och till slut från Gaucín till Manilva.
Plattåkningen var suverän, det kändes som att glida fram utan ansträngning jämfört med bergspassen innan. Simon, Andreas och Peter hade lekstuga och interntävling. De hade inhandlat en gul tröja som varje dag gick till segraren i tävlingen. Första dagen vann Andreas den, då sov han i den på natten :-)
När det sedan var dags för bergen så tog jag det väldigt lugnt både uppåt och nedåt. Tuffade på som en dieselmotor, som Peter sa. Faktum är väl att jag inte hade så mycket mer att ge, får hoppas att de blir bättre mot slutet av veckan (som förra året). Ett lätt duggregn föll på vägen upp. Lutningen var mestadels ca 6-7 grader, ibland mer och ibland mindre, i åtta kilometer. Värst var en liten bit från toppen när man kom runt en kurva och drabbades av 10 graders motlut och kraftig motvind. Då var det svårt att få runt tramporna...
I Gaucín åt vi bocadillo con jamón (skinkmacka) och öl/cola, i en liten lokal bar som väl fick in hela dagskassan på en kort lunchstund. Solen sken och det blåste som vanligt. Därefter körde de flesta av oss försiktigt nerför djävulsbacken, utom några fartdårar som brakade ner (Erland, Simon, Andreas). Uppför på andra sidan blev det rejält varmt och svetten lackade. Det är två mil hem från floden, och vägen förbi alla vindkraftverken är lång och dryg. Sista backen ner till Manilvarondellerna är brant, och Erland höll visst för hög fart genom en så han gled omkull och skrapade sig på arm och ben. Kanske inte helt överraskande med tanke på hur han körde utför.
Vi var tidigt hemma, så det blev tid till att slappa, duscha, dricka cola och öl, handla, skala gambas, meka med cykeln, snacka skit, laga mat, skåla i Cava, osv. Vi lagade vår specialitet: pasta med gambas stekta i vitlök och olivolja. 91:an har förresten en fantastisk terass där vi satt och skalade gambas:
Sen lyckades Roger och jag hälsa på Rogers vänner i Manilva, satt där och drack vin och snackade till kl 11. Det var rejält länge sedan jag pratade så mycket spanska! Roger höll till slut på att somna, så vi tackade för oss och ska tillbaka för att äta middag hos dem, troligen på lördag.
----------------
Snitthastigheten idag var nog väldigt olika på de två delarna. På platten låg snittet runt 30 km/h, medan det blev betydligt lägre uppför. Peter gladde sig åt att ha legat i 55-60 km/h på platten, och utlovade att alla skulle grillas när det väl blev dags för Atlantturen. Då skulle han inte lägga två fingrar emellan ;-)
Tid: 3:41
Paus: 1:10
Sträcka: 89,2 km
Medelhastighet: 24,3 km/h
Maxhastighet: 61,2 km/h
Medelkadens: 71 rpm
Medelpuls: 147
Totalt uppför: 1321 m
